Jag är med i två scener i Känn ingen sorg. Den första spelade vi in i Fiskhamnen i Göteborg; på Fiskauktionen närmare bestämt. Jag skulle spela fiskare och fick låna kläder av min kusin, vilket blev en stor succé. Den statistansvariga och kostymavdelningen var väldig imponerade av autenciteten på kläderna.
Min insats bestod mest i att gå fram och tillbaka och kolla på fiskar och kräftor medan Tomas von Brömssen drog ett dålig göteborgsskämt om och om igen. Det var väldigt kallt i hallen, men det var ingenting mot vad som väntade nästa dag.
Dagen efter skulle jag vara med i en MMA-scen. Inte som fighter tack och lov, utan som publik. Vi spelade in i en övergiven fabrikslokal i Mölndal, och det var riktigt kallt ute den dagen, och därmed var det svinkallt inne i lokalen också. Vi skulle vara sportigt klädd, och hade tunna kläder på oss. Vi skulle se arga ut, och jag hoppas att jag lyckades förmedla den känslan, även om jag kanske snarare såg förtvivlad och frusen ut. Jag har inte sett filmen så jag vet inte hur jag lyckades, men någon slags negativ känsla bör jag definitivt ha förmedlat.
Det var en oerhört lång arbetsdag, uppemot 11 timmar eller mer, och jag frös och var vansinnigt hungrig. Och allt jag fick för det var en biobiljett. På något sätt så var det ändå en rolig inspelning.
Och det var något magiskt över stämningen; att stå i en nedsläckt, ruffig fabrikslokal, med en snyggt upplyst MMA-bur och två heta MMA-tjejer som filmslåss i mitten. Och dom gjorde det väldigt bra.
Det var svårt, men jag lyckades googla fram bilden nedan. Mitt suddiga huvud syns faktiskt till vänster i bild, ovanför tjejen i den ljusblå tröjan.
Dom hade ringt in mängder med unga tjejer som statister, och när det var dags för tagning ville dom bara ha oss tuffa arga killar framme vid nätet. Jag tyckte att det var synd att tjejerna inte skulle få synas i sin första film, så efter ett tag knuffade jag fram dom så att dom syns i bild. I ett tidigare avsnitt så skrev jag att man ska göra exakt som dom statistansvariga säger, och nu jiddrade jag med deras filmvision. Men fuck it, det är sånt som vi tuffa arga killar gör. Jag gick bara in i min roll. Look the part, be the part motherfucker!
 |
I min nästa film var jag också publik i en MMA-match. Jag blev uppenbarligen type-castad. Jag köpte en kostym inför inspelningen av Hotell, och den fick jag användning för i Snabba Cash också. Jag är front row-publik i den scenen. Och nu har ni tur! När jag googlade efter bilder från den här scenen, så hittade jag ett behind the scenes-klipp på Youtube från inspelningen. Varsågoda!
Jag tänkte avsluta Mitt liv som statist-serien med det här avsnittet, men det blir för långt att skriva om Hotell också. Så sista avsnittet kommer nästa måndag. Jag önskar er alla en bra vecka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar